Vad gör internrevisorn?
En internrevisor inom Försvarsmakten uttryckte revisorns uppgift på ett mycket kort och kärnfullt sätt:
"Ta reda på svaren på följande frågor:
- Vet folk vad dom ska göra?
- Gör dom det dom ska?
- Vet dom vad dom gör?
- Vad har dom för sig med pengarna?
Om du hittar bra svar på alla frågorna, får du mer pang för pengarna!”
Vår uppgift går ut på att ta reda på om vår organisation fungerar bra, når sina mål och inte gör av med för mycket pengar på onödiga saker. När det inte fungerar bra, är vår uppgift att tala om varför det inte funkar och vad man kan göra åt problemen.
En internrevisor ser till att ledningen och styrelsen vet om vilka risker – dvs. hinder för att nå organisationens mål – som finns, och att de tar ställning till hur de vill hantera riskerna.
Är det kul då?
Det enklaste vore att bara säga som det är: ”Ja, det är jättekul!”. Orsaken till varför det är kul är att man som internrevisor får göra många olika saker, lära sig mycket om olika områden och får bidra aktivt till att den egna organisationen förbättrar sitt arbetssätt, informationshantering och en massa andra saker som har betydelse för hur bra det går i slutändan.
Hur blir man internrevisor?
Vanligen har man jobbat några år med helt andra saker innan man blir internrevisor. En del har jobbat som externrevisorer och sadlar om efter några år. Andra har jobbat som personalchefer, ekonomer, handläggare, lärare, utredare eller något annat inom organisationen och byter arbetsuppgifter inom organisationen.
Det är ovanligt att gå direkt till internrevision från examen. Det beror på att det krävs rätt mycket kunskap och erfarenhet för att bli en bra internrevisor, och det har man vanligen inte direkt när man slutat sin utbildning. Det är inte en slump att medelåldern bland internrevisorer är högre än bland andra motsvarande yrkeskategorier.
Hur blir man internrevisor?
Vanligen har man jobbat några år med helt andra saker innan man blir internrevisor. En del har jobbat som externrevisorer och sadlar om efter några år. Andra har jobbat som personalchefer, ekonomer, handläggare, lärare, utredare eller något annat inom organisationen och byter arbetsuppgifter inom organisationen.
Det är ovanligt att gå direkt till internrevision från examen. Det beror på att det krävs rätt mycket kunskap och erfarenhet för att bli en bra internrevisor, och det har man vanligen inte direkt när man slutat sin utbildning. Det är inte en slump att medelåldern bland internrevisorer är högre än bland andra motsvarande yrkeskategorier.
Ny internrevisor
När man väl bestämt sig för att bli internrevisor, bör man i första hand se till att man går grundkursen i internrevision.Till skillnad från många andra yrken, är internrevision en profession. Det innebär att det skiljer sig från t.ex. controllers genom att det finns en internationell standard (regelverk och praxis) för vad internrevision går ut på och hur det ska fungera.För att bli en bra internrevisor behöver man veta vad denna standard går ut på och följa den. Det handlar inte om att plugga in en hög med tråkiga regler, utan om ett förhållningssätt och en hel del tips om hur man ska bära sig åt för att göra ett bra jobb.
Vad behöver man som internrevisor?
Som internrevisor är bred och generell kunskap det som premieras. Det innebär att man bör se till att försöka få tillfälle att gå kurser eller att på annat sätt lära sig så mycket som möjligt av de olika processer och aktiviteter som finns i den egna organisationen. Att veta lite om allt och mycket om något är det som fungerar bäst. Internrevisorns arbete går ut på att titta på olika processer för att se om de fungerar på avsett vis eller om/hur de kan förbättras. Om man då inte kan något annat än redovisning, står man sig slätt i praktiken. Internrevisorerna har kurser främst i det som är specifikt för internrevision, men det finns även andra utbildningar och kortare kurser som är intressanta, beroende på vilken sektor och vilken typ av verksamhet man befinner sig i.
Kontakt med kollegor
En av de viktigaste sakerna för en internrevisor är att ha kontakt med sina kollegor. Antingen man jobbar på en liten internrevisionsavdelning där man är ensam eller har en eller två arbetskamrater, eller på en större avdelning med flera kollegor, bör man se till att snarast möjligt gå med i ett nätverk för internrevisorer. Internrevisorerna har anordnat/har kontakt med ett antal olika nätverk, och kan förmedla kontakt till medlemmar som så önskar.Internrevisorer är inte ensamma, utan finns i ett större, globalt sammanhang. Internrevisorernas globala gren IIA har över 90 000 medlemmar, och det finns många tillfällen att få kontakt med kollegor över hela världen.
Hjälp i vardagen
Hjälp i vardagenOm man nu sitter där och brottas med en revision som man inte får riktig stuns på, vad gör man då? Dels kan man ringa en kollega för att diskutera sakfrågor eller helt enkelt för att lätta på trycket, och dels finns det en mängd olika hjälpmedel i form av metodstöd, bra litteratur och annat som är bra att ha. En del av denna litteratur kan köpas eller lånas från Internrevisorerna.
Always look on the bright side of life
Och till sist vill vi slå ett slag för humorn. En internrevisor med humor, har lättare att handskas med de ofta kniviga situationer som uppstår när man ska fråga om känsliga saker, eller berätta för någon att deras arbete inte gett så goda resultat, eller tala om för ledningen att de fått felaktig information i åratal. Känns det motigt ibland, så minns att man alltid kan skratta åt eländet…
Vem är internrevisorn?
De flesta internrevisorer har någon form av akademisk utbildning av längre eller kortare slag. Här finns civilekonomer, jurister, ingenjörer, socionomer och många fler. En del av oss är långvägare, som jobbat i många år och känner väl till organisationens verksamhet.
Internrevisorn är bra på två olika saker – hur man tar reda på saker och hur den egna organisationen ser ut. Utredningsmetodik, revisionsmetoder och analysteknik är ena sidan av den kompetens man behöver som internrevisor. Den andra sidan är att verkligen känna till hur den egna organisationen fungerar och vilka risker och möjligheter som den står inför. Båda delarna är lika viktiga för att kunna göra ett bra jobb.